Följ oss på Facebook

Idag hade Västmanlands frö & Oljeväxtodlare seminariedag i Köping på temat Odlingsekonomi i samband med god markhävd. Mycket välbesökt, nästan med lapp på luckan och med god stämning lyssnade åhörarna på Albin och Erik från SFO samt på föreläsare från Hushållningssällskapet, Handelsbanken, Sala Sparbank, Agria och Dina försäkringar.

31

Ny örtogräsprodukt UPMA-godkänd i klöverfrö I dag är en glädjens dag för alla klöverfröodlare. Vi har nämligen nöjet att meddela att Kemikalieinspektionen har godkänt vår UPMA-ansökan av produkten Corum i klöverfrö. Produkten får användas fröåret på våren (BBCH 25-32) från tidig vår till begynnande stjälksträckning. Kemisk ogräsbekämpning i klöver har haft det motigt de sista åren. Med Corum i "verktygslådan" stärker vi möjligheterna för bekämpning av de besvärligaste örtogräsen i klöverfrö under skördeåret. Mer information om användandet av Corum i klöverfrö kommer ni kunna läsa om i nästa nummer av Svensk frötidning.

44

Det här året har inneburit prövningar för många och nu gäller det vårraps som grodde först i slutet på juni när regnet började. Var beredd på ett långt inlägg. Vi får en del samtal och bilder på helt grön vårraps och nu är det den 10 oktober. Vad ska man göra? Vi tog ikväll kontakt med våra vänner på Canola Council i Kanada för att få reda på deras erfarenheter kring raps som mognar sent. Det finns egentligen två alternativ varav båda innebär en del konsekvenser. Man kan avdöda rapsen nu med glyfosat eller stränglägga. Men med dom bilder vi har fått idag från ett fält i Mälardalen så har i princip inga frön ändrat färg och här finns lite erfarenheter från Kanada att ta del av. Att avdöda raps med <10% fröfärgsförändring, då kommer förlusterna bli mycket stora. Kanske upp emot 30-40%. Fröna kommer vara så små att dom kanske inte går att få med hem med tröskan. Avdöda med 30% fröfärgsförändring så kommer skördeförlusten att vara omkring 15-20 %. Att avdöda med 60% fröfärgsförändring så kommer skördeförlusten bara vara 6-8%. Frostnätter bidrar till att klorofyllet fixeras i fröet och således får man räkna med en högre klorofyllhalt som troligen kan generera ett kvalitetsavdrag på priset. Men räkna med att en glyfosatbehangling ändå tar gott och väl 14 dagar minst för att ge önskad effekt så här års. Så att vänta ut grödan är kanske det minst dåliga alternativet. Men det finns risker med att vänta. Kalla klara dagar sent i november är inte så många. Det kanske bara medges 4-5 timmars tröskning på en sådan dag. Då gäller det att ha kapacitet. Vattenhalten kommer att vara högre, nu är de svenska torkfaciliteterna på gård normalt bättre än de Kanadensiska men det är betydligt lättare att torka raps i september än i november. Om rapsen göms i snö kan andra problem dyka upp. Oljehalten ändras inte, oljan finns där i fröet men oljesyrasammansättningen kan ändras och fria fettsyror bildas men detta är inte avräkningspåverkande. Vilda djur såsom älg, hjort, rådjur men också råttor och möss kommer hitta till rapsen i snön. De kommer också orsaka skördeförluster. Framför allt råttor och möss kan bli ett problem i stränglagd raps under snön. Musspillning är inte så enkelt att skilja från raps. Så var och en måste fatta sitt eget beslut. Kan jag tröska, torka och har jag kapacitet att vara effektiv under korta tröskdagar i november. Eller skall man avdöda fältet med glyfosat och riskera förluster i samband med skörd. Var och en får fatta beslut med sina förutsättningar som grund men vi har här försökt att belysa de alternativ som finns. Som tröst skickar våra vänner ikväll med en tanke till de Svenska odlarna. "Vi hade 2019-2020 kanske 50000 ha kvar under snön, 2016 hade vi 70000 ha kvar under snön. Men när allt kommer omkring brukar den mesta rapsen faktiskt bli tröskad någon gång före nästa sådd. "

36
2 Comments

Nu är SFO på plats på den internationella Rapskongressen i Sydney. 530 delegater från 31 länder träffas och utbyter erfarenheter. SFO var med och startade detta nätverk på 70-talet. Nu är det den 16:e konferensen och som vanligt hittar vi mycket kunskap . Några exempel. Kålmalar, detta otyg som blivit vanligare under 2000-talet. Nu har vi äntligen hittat källan. Gulmira från Kazakstan beskrev hur ambitionerna på 1,2 miljoner ha vårraps har grusats av kålmal och landat på 120000 ha. De sprutats upp till 10 gånger av som hon säger inte så kunniga lantbrukare med Avaunt och Karate. De kunniga sprutar en gång med Avaunt så fort man finner kålmalar i fältet och på det kommer man långt. Så synd att vi fasat ut Avaunt och Indoxacarb i 🇪🇺 och Sverige. Kazakstan kompenserade förlusten av vårraps med 1 miljon hektar oljelin. Det får vi komma tillbaka till. Eve-Anne utvärderar höstrapssorter i Schweiz. I 🇨🇭 får inte ekologiska odlare använda hybridutsäde. Synd för dom för Eva-Anne har upptäkt att hybrider klarar rapsjordloppor bättre än linjesorter. Sarwan från Indien redovisade ett mycket intressant arbete med samodling av koriander och Brassica Juncea, (Indisk typ av senap som ligger nära ”vår” raps). Samodling minskade angreppen signifikant av 3 varianter av skadegörare i Indien. Från Finland har vi redan fått höra att odlingarna av koriander inte angrips av insekter. Det här kommer svenska forskare och europeiska kollegor titta vidare på. Och sen är ju framstegen med crisprCAS inom växtförädlingen stora. Vi ser fram emot att EU nu är på väg att omvärdera sitt förbud mot denna typ av modern växtförädling. För här finns möjligheter att stärka rapsodlingen på många sätt.

51

Det kommer frågor från hela landet varför rapen ”verkar vek”. Det är ett fenomen som uppstår när rapsen kommer upp snabbt med god tillgång på vatten värme. Det är koleoptilen som växt lite för fort. Det brukar normalt stabilisera sig och bör inte bli några bekymmer framöver.

45
3 Comments
chevron-down