☀️BRUNNBY LANTBRUKARDAGAR 2025☀️ Vi tackar alla som i sol, regn och halv storm besökt vår monter och deltagit i rapsfältvandringen under dessa två dagar! 7100 besökare under två dagar är ett rekord i sig, odlingarna var välskötta och intressanta, maten och stämningen mycket god. Vi vill tacka för ett mycket välorganiserat arrangemang!
I Mälardalen syns rapsplantor med den här symptomen. Den syns på flera platser och vi fick flera frågor om detta på Brunnby Lantbrukardagar. Det är något som heter Rapeseed Phyllody phytoplasma på engelska. Direkt översatt blir det Raps fiol fytoplasma men vi känner inte till något direkt svenskt namn i raps men namn som Gulsjuka eller Häxkvastsjuka finns i litteraturen. Det är en sjukdom som orsakas av en bakterie inom ett släkte små bakterier inom familjen Acholeplasmataceae som ansamlas i sildelarna i infekterade växters kärlsträngar och orsakar gulnande, fyllodi (förgröning) och häxkvastar. Organismerna saknar cellvägg och motsvarar sålunda mykoplasma hos djur. Ett hundratal olika insektsarter kan överföra smittämnet. Vilken insekt som spridit detta i rapsen vet vi inte men gissningsvis inte våra vanliga skadeinsekter i raps. Denna sjukdom har förekommit i både Polen och Tyskland tidigare men den uppträder sällan och sägs glömmas bort. Tack till fotograf Anders vars rådgivare skickade oss bilden och våra vänner i Tyskland som hjälpe oss på traven med att knäcka denna mystiska symptom.
Under veckan har vi deltagit i ett 3-dagarsmöte i Cambridge med den europeiska organisationen för utsädesodlare. Odlarrepresentanter från 8 länder samlades och diskuterade aktuella frågor kring utsädesodling, den nya utsädeslagstiftningen, nya CAP osv. Studiebesök hos en brittisk utsädesodlare av koriander, mangold och palsternacka samt besök på en gård som bedriver regenerativt lantbruk och pressning av rapsolja hanns också med.
Nu är det bättre läge än på länge att så raps i höst. Priset på råolja faller men rapsen står pall och till och med närmar sig €500 i skörd -25 - samtidigt faller priset på vete. Idag kostade vete €204.50 och raps €478,75. Men håll koll även på skörd 2026. Även där rör sig rapspriset €478,75 uppåt medan vetepriset €224,0 är vikande. Ser man på priserna på Matif ser det mer lovande ut med raps än vete. https://www.agritel.com/en Det är därför läge att satsa extra mycket på höstrapssådd i höst. Mycket kan förstås hända på vägen i marknaden men om man får vara lite självkritisk som svensk behöver marknadsmedvetenheten öka. Strax kommer nästa Svensk Frötidning ut till våra medlemmar och prenumeranter. Där kan man läsa om sortval men också om att testa sin jord mot klumprotsjuka. Satsa på raps för 2026.
Punktsprutning i klöver Vårt projekt som vi är med i tillsammans med HIR Skåne, ”Minimerat växtskydd med mer precision” fortsätter. Häromdagen körde vi demo i en vitklövervall med ”spotsprutan” ARA från ecorobotics. Det är en 6m bred punktspruta som används mest i grönsaksodlingar men ska fungera även i vitklöverfrövallar. Sprutan bekämpade här tistlar och skräppor vilka inte får följa med fröet. Fungerar det som tänkt kan man spara mycket tid, om man har många skräppor samt förhoppningsvis hittar den allt så alla blir bekämpade.
Frost. Vi får många frågor om vad som händer med rapsen som precis före blomning fick en rejäl frostnatt i Västragötaland, Östergötland och på Gotland. Normalt brukar rapsen resa sig upp till kvällen. Nu gjorde den inte det under lördagen inte under söndagen heller möjligen lite till kvällen. Men imorse såg det bättre ut. Raps som redan hade börjat att gå i blom såg ut att klara sig bättre precis som raps som inte var så långt utvecklad. Idag måndag kunde vi se endel bruna döda knoppar. Det blir säkert så att vi kommer se en del så kallade bomskott på huvudskottet, symtomen är lika en rapsbaggeskada. Men när det kommer regn kommer förmodligen rapsen visa på sin goda kompensationsförmåga. Samtidigt finns det många erfarenheter från tidigare år med kraftig frost både tidigare och senare som inte nödvändigtvis har gett så stor skördepåverkan. Den närmsta veckan kommer utvisa om knoppar dött i någon större omfattning men vi tror inte det är så farligt även om helgens bilder såg väldigt dramatiska ut.
Precisionsbekämpning av gräsfrövall. Igår drog SFOs del i projektet ”Mindre mängd växtskydd med mer precision igång ”. HIR Skåne flög med drönare i Tosterup gårds rödsvingelfält. Syftet är att i bilderna hitta de gräsogräs som inte ska vara i fältet, skicka styrfil till gårdens spruta för att enbart behandla de delarna där ogräsen finns. Man kan konstatera att det inte var lätt att med ögat hitta något, men där fanns lite. Kan bli en utmaning att hitta dem i drönarbilderna och sen träffa dem med sprutan! Fortsättning följer.
Tillbaka efter 3 dagar i Cambridge på GCIRCs tekniska möte. Här har avhandlats det senaste inom oljeväxtforskningen i världen. Medverkat har delegater från ett stort antal länder gjort från bland annat 🇮🇳🇨🇳🇺🇸🇨🇦🇦🇺🇩🇪🇰🇿🇫🇷🇧🇪🇸🇪🇩🇰🇵🇱🇷🇸🇨🇭🇬🇧och mer än så. Många viktiga framsteg har skett sedan GCIRC senast träffades för två år sedan. För svensk del är det särskilt intressant att få ta del av arbetet med stamvivlar i Serbien, verticillium från flera delar av världen, klumprotsjuka, rapsjordloppor och samodling. Men också frågor som rör industrin i form av både förädling och crushing. Ann-Charlotte Wallenhammar redogjorde för sin forskning på samodling i Sverige vilket kompletterades av inlägg från både 🇬🇧 och🇨🇭. GCIRC, General Council for Inovation in Rapessed and Canola, var Sverige med och bildade 1977 och Dr Gösta Andersson från Sverige blev dess förste President. På stämman som hölls i samband med konferensen valdes Albin Gunnarson till ny president att leda GCIRCs arbete under en tid av 4 år. Albin har suttit i styrelsen sedan 2015. Han efterträder Robert Wilson från Australien som innehaft posten den senaste 4-årsperioden.
HÅLL KOLL PÅ KLUMPROTSJUKAN! I veckan samlades vi på Bollerup för att titta på sortförsök med sorter som är motståndskraftiga mot Klumprotsjuka och höra de senaste rönen om sjukdomen av agr dr Ann-Charlotte Wallenhammar. Klumprotsjukan ökar i Sverige och världen. Vad ska vi göra? 1. Håll koll på dina fält, dra upp plantor och kolla efter svulster på rötterna. 2. Skicka in ett jordprov från fältet där du ska odla raps. Se www.sfo.se för instruktion och kampanj-erbjudande för SFO-medlemmar! 3. Välj motståndskraftig sort om smitta hittas - det finns flera bra sorter på marknaden. 4. Var noggrann med växtföljden, raps vart 5-6:e år. 5. Bekämpa spillraps, den uppförökar klumprotsmitta i varm augustijord. 6. Väldränerad och välkalkad jord motverkar klumprotangrepp!
UPMA för Flipper. I gräsfrövallarna har vi inte sen 2021 haft någon möjlighet att bekämpa insekter i äldre frövallar. 2024 såg vi en hel del skador i framförallt 3e års rödsvingelvallar av vitaxkvalster. LRF fick häromdagen beviljat ett UPMA godkännande för Flipper mot insekter i bl.a. klöver och gräsfröodlingar. Flipper är en fettsyra, kontaktverkande så skadedjuren måste träffas av sprutvätskan och har ingen kvarvarande effekt efter behandling. Vi är lite osäkra på effekten och vill gärna göra någon demo i en äldre frövall för att se hur effekten är mot vitaxkvalster och timotejflugan. Är någon intresserad av det, hör av er till Jörgen.
Kan duvor vara ett problem i höstraps - JA! Under senare år vid den här tiden har vi fått samtal från odlare som fått problem med duvor. Ibland har det varit svårt att förstå vem som kaläter en stor yta i ett rapsfält men andrig lämnar ett avtryck i marken eller aldrig går att finna tex under bladen eller i grödan i allmänhet. Duvor har vi hört om från tex UK men även från Lund och Malmö. Duvorna flyger ut från staden och flyger in sig på ett fält och där går det fort. Denna bild är från Östergötland där flera hundra ringduvor syns gilla rapsen. Använd regelverket för generell skyddsjakt för att bekämpa fåglarna. Stora ytor kan snabbt bli kalätna.
Om du missade eller vill lyssna på lunchseminariet Salta Rapsen en gång till finns det nu på vår hemsida och YouTube-kanal.
Att tänka på inför sådd av blommande åker och fältkant. Vi vill inte ha in några oönskade invasiva ogräs på våra gårdar. Ha koll på vad ni sår så inget kommer med utsädet. Om möjligt, välj svenskodlat utsäde. Begär att analysen på utsädet ska vara fri från oönskade fröer så har ni gjort vad ni kan för att minska risken att något främmande följer med.
Tack till alla som bidrog till en givande fullmäktigedag och en spänstig SFO-stämma på Hotel Tylösand. Engagemanget för odlingsutveckling och påverkansarbete för odlingsvillkoren går inte att ta miste på. Särskilt tack till Anders Richardsson och Karin Nylander som ledde stämman och till våra föredragshållare Markus Hoffman, Tilla Larsson och Ida Grimlund som gav oss nya insikter om Infrastrukturen för vatten! 💦💧💦
