Under veckan har vi deltagit i ett 3-dagarsmöte i Cambridge med den europeiska organisationen för utsädesodlare. Odlarrepresentanter från 8 länder samlades och diskuterade aktuella frågor kring utsädesodling, den nya utsädeslagstiftningen, nya CAP osv. Studiebesök hos en brittisk utsädesodlare av koriander, mangold och palsternacka samt besök på en gård som bedriver regenerativt lantbruk och pressning av rapsolja hanns också med.
Nu är det bättre läge än på länge att så raps i höst. Priset på råolja faller men rapsen står pall och till och med närmar sig €500 i skörd -25 - samtidigt faller priset på vete. Idag kostade vete €204.50 och raps €478,75. Men håll koll även på skörd 2026. Även där rör sig rapspriset €478,75 uppåt medan vetepriset €224,0 är vikande. Ser man på priserna på Matif ser det mer lovande ut med raps än vete. https://www.agritel.com/en Det är därför läge att satsa extra mycket på höstrapssådd i höst. Mycket kan förstås hända på vägen i marknaden men om man får vara lite självkritisk som svensk behöver marknadsmedvetenheten öka. Strax kommer nästa Svensk Frötidning ut till våra medlemmar och prenumeranter. Där kan man läsa om sortval men också om att testa sin jord mot klumprotsjuka. Satsa på raps för 2026.
Punktsprutning i klöver Vårt projekt som vi är med i tillsammans med HIR Skåne, ”Minimerat växtskydd med mer precision” fortsätter. Häromdagen körde vi demo i en vitklövervall med ”spotsprutan” ARA från ecorobotics. Det är en 6m bred punktspruta som används mest i grönsaksodlingar men ska fungera även i vitklöverfrövallar. Sprutan bekämpade här tistlar och skräppor vilka inte får följa med fröet. Fungerar det som tänkt kan man spara mycket tid, om man har många skräppor samt förhoppningsvis hittar den allt så alla blir bekämpade.
Frost. Vi får många frågor om vad som händer med rapsen som precis före blomning fick en rejäl frostnatt i Västragötaland, Östergötland och på Gotland. Normalt brukar rapsen resa sig upp till kvällen. Nu gjorde den inte det under lördagen inte under söndagen heller möjligen lite till kvällen. Men imorse såg det bättre ut. Raps som redan hade börjat att gå i blom såg ut att klara sig bättre precis som raps som inte var så långt utvecklad. Idag måndag kunde vi se endel bruna döda knoppar. Det blir säkert så att vi kommer se en del så kallade bomskott på huvudskottet, symtomen är lika en rapsbaggeskada. Men när det kommer regn kommer förmodligen rapsen visa på sin goda kompensationsförmåga. Samtidigt finns det många erfarenheter från tidigare år med kraftig frost både tidigare och senare som inte nödvändigtvis har gett så stor skördepåverkan. Den närmsta veckan kommer utvisa om knoppar dött i någon större omfattning men vi tror inte det är så farligt även om helgens bilder såg väldigt dramatiska ut.
Precisionsbekämpning av gräsfrövall. Igår drog SFOs del i projektet ”Mindre mängd växtskydd med mer precision igång ”. HIR Skåne flög med drönare i Tosterup gårds rödsvingelfält. Syftet är att i bilderna hitta de gräsogräs som inte ska vara i fältet, skicka styrfil till gårdens spruta för att enbart behandla de delarna där ogräsen finns. Man kan konstatera att det inte var lätt att med ögat hitta något, men där fanns lite. Kan bli en utmaning att hitta dem i drönarbilderna och sen träffa dem med sprutan! Fortsättning följer.
Tillbaka efter 3 dagar i Cambridge på GCIRCs tekniska möte. Här har avhandlats det senaste inom oljeväxtforskningen i världen. Medverkat har delegater från ett stort antal länder gjort från bland annat 🇮🇳🇨🇳🇺🇸🇨🇦🇦🇺🇩🇪🇰🇿🇫🇷🇧🇪🇸🇪🇩🇰🇵🇱🇷🇸🇨🇭🇬🇧och mer än så. Många viktiga framsteg har skett sedan GCIRC senast träffades för två år sedan. För svensk del är det särskilt intressant att få ta del av arbetet med stamvivlar i Serbien, verticillium från flera delar av världen, klumprotsjuka, rapsjordloppor och samodling. Men också frågor som rör industrin i form av både förädling och crushing. Ann-Charlotte Wallenhammar redogjorde för sin forskning på samodling i Sverige vilket kompletterades av inlägg från både 🇬🇧 och🇨🇭. GCIRC, General Council for Inovation in Rapessed and Canola, var Sverige med och bildade 1977 och Dr Gösta Andersson från Sverige blev dess förste President. På stämman som hölls i samband med konferensen valdes Albin Gunnarson till ny president att leda GCIRCs arbete under en tid av 4 år. Albin har suttit i styrelsen sedan 2015. Han efterträder Robert Wilson från Australien som innehaft posten den senaste 4-årsperioden.
HÅLL KOLL PÅ KLUMPROTSJUKAN! I veckan samlades vi på Bollerup för att titta på sortförsök med sorter som är motståndskraftiga mot Klumprotsjuka och höra de senaste rönen om sjukdomen av agr dr Ann-Charlotte Wallenhammar. Klumprotsjukan ökar i Sverige och världen. Vad ska vi göra? 1. Håll koll på dina fält, dra upp plantor och kolla efter svulster på rötterna. 2. Skicka in ett jordprov från fältet där du ska odla raps. Se www.sfo.se för instruktion och kampanj-erbjudande för SFO-medlemmar! 3. Välj motståndskraftig sort om smitta hittas - det finns flera bra sorter på marknaden. 4. Var noggrann med växtföljden, raps vart 5-6:e år. 5. Bekämpa spillraps, den uppförökar klumprotsmitta i varm augustijord. 6. Väldränerad och välkalkad jord motverkar klumprotangrepp!
UPMA för Flipper. I gräsfrövallarna har vi inte sen 2021 haft någon möjlighet att bekämpa insekter i äldre frövallar. 2024 såg vi en hel del skador i framförallt 3e års rödsvingelvallar av vitaxkvalster. LRF fick häromdagen beviljat ett UPMA godkännande för Flipper mot insekter i bl.a. klöver och gräsfröodlingar. Flipper är en fettsyra, kontaktverkande så skadedjuren måste träffas av sprutvätskan och har ingen kvarvarande effekt efter behandling. Vi är lite osäkra på effekten och vill gärna göra någon demo i en äldre frövall för att se hur effekten är mot vitaxkvalster och timotejflugan. Är någon intresserad av det, hör av er till Jörgen.
Kan duvor vara ett problem i höstraps - JA! Under senare år vid den här tiden har vi fått samtal från odlare som fått problem med duvor. Ibland har det varit svårt att förstå vem som kaläter en stor yta i ett rapsfält men andrig lämnar ett avtryck i marken eller aldrig går att finna tex under bladen eller i grödan i allmänhet. Duvor har vi hört om från tex UK men även från Lund och Malmö. Duvorna flyger ut från staden och flyger in sig på ett fält och där går det fort. Denna bild är från Östergötland där flera hundra ringduvor syns gilla rapsen. Använd regelverket för generell skyddsjakt för att bekämpa fåglarna. Stora ytor kan snabbt bli kalätna.
Om du missade eller vill lyssna på lunchseminariet Salta Rapsen en gång till finns det nu på vår hemsida och YouTube-kanal.
Att tänka på inför sådd av blommande åker och fältkant. Vi vill inte ha in några oönskade invasiva ogräs på våra gårdar. Ha koll på vad ni sår så inget kommer med utsädet. Om möjligt, välj svenskodlat utsäde. Begär att analysen på utsädet ska vara fri från oönskade fröer så har ni gjort vad ni kan för att minska risken att något främmande följer med.
Tack till alla som bidrog till en givande fullmäktigedag och en spänstig SFO-stämma på Hotel Tylösand. Engagemanget för odlingsutveckling och påverkansarbete för odlingsvillkoren går inte att ta miste på. Särskilt tack till Anders Richardsson och Karin Nylander som ledde stämman och till våra föredragshållare Markus Hoffman, Tilla Larsson och Ida Grimlund som gav oss nya insikter om Infrastrukturen för vatten! 💦💧💦
Idag har vi haft den stora finalen i Rapsmästaren 2024 och presenterat vinnarna NP 00-03. En fantastisk tävling med sällan skådad styrka. En överlägsen vinnarskörd på 8031 kilo per hektar. Tvåa kom Gullviks Helypse och på tredje plats Team Finland. För att komma på pallen krävdes en fröskörd på över 7 ton. Detta visar på vilken styrka det är i rapsen när allt finns på plats. Över 200 deltog på seminariet som hölls på Svenska men simultantolkads till engelska för våra gäster och tävlande från Lettland, Polen och Tyskland. Rapsmästaren 2024 var en maxskördetävling med syfte att tänja på gränser och ge uppslag till nya områden att utveckla med forskning och försök.
Snart börjar rapsskörden i Skåne, några har kanske tjuvstartat men ha inte för bråttom om du har en drösfast sort. Många stjälkar är fortfarande helt gröna samtidigt som en del symptom på Phoma (Leptosphaeria), Verticillium och en del Sclerotinia (Bommulsmögel) dyker upp. Det verkar som om det är ovanligt mycket Phoma runt om i Sverige i år. Svårbekämpad, viktigast är sortvalet, tänk på det i höst. Sclerotinia kan man bekämpa kemiskt, moderna produkter med SDHI tenderar att vara bättre i försök. Vi får nu rapporter om att en del behandlingar utan SDHI inte har hållit emot ett i efterhand förmodat ganska högt smittotryck på sina håll. Men även om du bekämpat med de bästa produkterna kan man hitta någon eller ett par procent angripna plantor - helt normalt. Mot Verticillium finns bara växtförädling att ta till. Därför har SFO nu bjudit in till ett speciellt sortförsök där vi bara skall fokusera på Verticillium inför 2025. I inlägget här finns lite bilder med kommentarer på en del av problematiken ovan, allt fotat idag.
Avslag för dispensansökan för Kerb Flo 400 i höstraps Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare lämnade i början av juli in en dispensansökan för Kerb Flo 400 i höstraps mot renkavle som nu avslagits. Vi ser med oro över hur renkavle och multiresistent renkavle breder ut sig i Sverige och all forskning visar på vikten av bra och effektiv bekämpning i alla grödor med såväl odlingstekniska åtgärder som kemisk bekämpning. De ekonomiska konsekvenserna i enskild gröda är stora och de växtföljdsmässiga konsekvenserna omfattande eftersom vi riskerar en uppförökning av renkavlepopulationen utan effektiv bekämpning i höstraps. Propyzamid, som är den verksamma substansen i Kerb, reducerar renkavlepopulationen i höstrapsen, som en avbrottsgröda, till förmån för nästkommande grödor i växtföljden som vanligtvis är spannmål men även sockerbetor. Jordbrukare i Sverige idag är i starkt behov av propyzamid som en del av Integrerat växtskydd (IPM – Integrated pest management) för att hålla renkavle och multiresistent renkavle i schack. KemI skriver i sitt svar att de inte ifrågasätter att det saknas kemiska alternativ under den tid ansökan gäller, 1 oktober till 31 december. Men menar att det finns en oacceptabel risk för grundvatten. Vi har i en omfattande dispensansökan argumenterat för de risker vi ser med en fara för oljeväxtodlingen men också för konsekvenser i efterföljande grödor som kan bli mycket allvarliga om inte renkavlen bekämpas. Vi har fått hjälp med stöd både från Hushållningssällskapet i Skåne och ett uttalande om behovet av effektiv bekämpning från Jordbruksverket. Det här beskedet var mycket tråkigt för svensk oljeväxtodling i allmänhet men för svensk växtodling i synnerhet. Nu är ett viktigt verktyg i rapsen helt borta i Sverige, ett verktyg som finns i våra grannländer i norra zonen. Den ansökan Corteva arbetat med under det senaste året där Propyzamid ingått fick också den avslag från registrering i juni 2024. Nu återstår kemisk bekämpning med produkter i rapsens tidigare stadier som exempelvis Devrinol följt av Select Plus. Vi ser stora risker i att trycket på Select Plus nu ökar vilket kan förvärra problematiken kring resistens. Kerb och Propyzamid har en unik verkningsmekanism under ett unikt användningstillfälle då renkavle gror så pass ojämt att behandlingar vid sådd inte kommer ge ett fullgott resultat vilket också visas i skriften Kemisk ogräsbekämpning. Därför hade vi behövt Kerb sent på hösten. Återigen detta beslut är mycket oroväckande redan i höst och på sikt kan effekterna vara ödesdigra för drabbade delar i landet.
