Delvis uppätna klöverplantor I en del blivande klöverfrövallar är där mycket tuggat på de nya klöverplantorna. Troligtvis är det ärtviveln som är/har varit framme och gjort de kugghjulsliknade gnagen. Klöverplantorna är också små på många håll då spannmålsskörden är bra och plantorna fått lite ljus. De behöver då all hjälp de kan få. Ser angreppen hotande ut behandla med 0,05 Nexide. Även sniglarna kan fort äta upp plantorna, håll koll.
Idag tröskades ett av årets mest spännande försök. OS26 ute på västra Östgötaslätten. Här testar vi sorter med som det sägs bra resistens mot Verticillium. Vi har kopplat försöket till en examensarbetare på Agronomprogrammet som redan där såg skillnader mellan framförallt olika isolat av Verticillium men också rapssorter. Serien fortsätter 2026 på gårdar där odlingshistoriken varit omfattande rapsodling på 40-50 talet där begrepp som exempelvis Rapsmercedes eller strategin att amortera hela gården med raps fortfarande sätter sina spår snart 2 generationer senare. Det som är bra med placeringen i Östergötland är att här finns inte så mycket Phoma och Ljus Bladfläck som annars kan göra graderingarna och sjukdomsbilden mer diffus. Men trycket av Verticillium är i stället Sveriges högsta. Resultatet kommer att presenteras under vintern när vi har grepp om lokala isolat, graderingar och så en analyserad skörd så klart.
Vi kan nu presentera nya kartor över Sverige som visar när optimal uppkomst av höstraps är. Kartorna bygger på 15 års klimatdata och visar det vi anat under senare år. I jämförelse med våra gamla kartor som vi gjorde inom 20/20 projektet 2006 så visar de nya kartorna att det numera finns en handfull mer dagar på hösten för att hinna så höstraps i optimal tid. Kartorna visar optimal uppkomsttid och bygger på att rapsen sträcker på sig vid 450-500 daggarder som ackumulerats genom att ta dagens medeltemperatur med basen 5 grader fram till 1/11. Efter 1/11 har dagarna blivit så korta och solfattiga att tillväxten är obetydlig. Frost har ofta också satt punkt för hösttillväxten. En raps som sträckt på sig och fått en tillväxtpunkt över 20 mm har stor risk att få vinterskador. Ur kartorna kan man läsa ut när optimal uppkomsttid är för rapsen. Från sådd till uppkomst om förutsättningar för groning finns tar det ungefär 4 dagar. Kartan med summan 450 daggrader är huvudkarta och visar när rapsen tidigast bör vara uppe för att ha god chans för övervintring och avkasta som mest. Kartan med 500 daggrader visar samma sak men i ett litet tidigare intervall och skulle kunna sägas ge en fingervisning om när sorter med långsam utveckling tidigast bör sås. Kartan med 450 daggrader är ändå den mest relevanta för absoluta majoriteten av sorter och har då också lite marginal i sig om vi får en brittsommar med en varm vecka i oktober. Sammanfattningsvis kan man säga att raps i sydligaste Skåne skall vara uppe till 31/8. Kommer man inåt landet så är det 26/8 som gäller. Går vi upp i Öst- och Västergötland och en bit bort från sjöarna så skall rapsen vara uppe 16/8 och om man ligger nära sjöarna så har man lite mer tid på sig till den 21/8. I Dalarna och Uppland bör rapsen vara uppe till 11/8. Gotland ligger lite mitt emellan värdena för Skåne och Öst- och Västergötland. Leta rätt på din plats i kartan så ser du när din raps skall vara uppe för att ha störst chans att ge en hög skörd 2026.
Inför höstsådden så har många utnyttjat möjligheten att testa sin jord mot klumprotsjuka. När man använder SFOs följesedel så får vi automatiskt ta del av resultatet. Analyserna för höstrapssådd 2025 är inte helt klara än men intresset har varit lite större än det brukar och resultatet avviker från det normala. Det här är ingen slumpvis provtagning utan en mix av SFOs egna tester av försöksplatser och odlarnas egna beslut om att testa sin jord. Vad vi ser nu så visar 55 % av proverna på smitta. Tidigare har som högst 33 % (2022) av de inlämnade proverna burit på smitta. Störst andel smittade fält finns i Skåne. Har man funnit smitta rekommenderar vi att man väljer en resistent sort. Växtförädlingen med klumprotresistes har gått framåt och nu finns sorter som kombinerar både klumprotreistens med virus, Phoma eller drösfasthetsresistens. Men oftast inte alla dessa på en gång. Väljer man att odla en resistent sort kan man också fundera på vilka mer egenskaper man vill ha eller kan mista. Vi har gjort en enkel sammanställning över aktuella sorter och vilka andra egenskaper de har. Alla sorter bär på effektiv klumprotresistens baserad på Medelresistens. Alla sorter finns inte att beställa i Sverige idag men kanske kan din återförsäljare få fram den om du frågar.
BASF har sökt och fått dispens för produkten Spectrum (Dimetenamid-P) mot multiresistent renkavle. 0,7 l Spectrum skall köras före uppkomst ihop med 2,1 l Devrinol så att effekten väntas nå 92-96%. God effekt väntas också på vitgröe, näva, baldersbrå, veronika mfl. Men vid högt tryck av våtarv krävs tillsats av en klomazon-produkt som kan blandas med Spectrum och Devrinol. Det här var ett viktigt besked inför hösten för många odlare som vi hoppas nu får en bättre möjlighet att bekämpa renkavle i höstrapsen. Bilden visar ett exempel på hur situationen kan bli när renkavlen är utom kontroll vid avsaknad av effektiv bekämpning.
☘️HALLFREDADAGEN 2025☘️ En spännande eftermiddag där SFOs fröexpert Jörgen Persson tillsammans med Per Widén, fröodlingsrådgivare på Lantmännen, gav mängder av goda råd om fröodling, såväl av vit- och rödklöver som gräsarter som lämpar sig för gotländska förhållanden. Frågor om lämplig tröskteknik, torkningsutrustning, odlingstips och lönsamheten i fröodling belystes. Intresset var stort bland deltagarna. Det är ett intressant läge att öka arealen av fröodling såväl på Gotland som på fastlandet. Flera av fröföretagen söker nya odlare! Efter en utsökt god hamburgare från grillen var det dags för traditionsenlig sortfältvandring i den fina demonstrationsodlingen. Vår- och höstgrödor presenterades av de olika sortföreträdarna. Som avslutning en höstrapsstation med inspiration inför sortval och höstsådd! SFO tackar arrangörerna för en toppendag.
Idag lanserades den nya oljeväxtgrödan Fältkrassing på en fältdag på Torsta, Ås utanför Östersund i Jämtland. Ett tjugotal lantbrukare och rådgivare tittade på försök och lyssnade på korta föredrag från föräldrarna vid SLU. SFO och Preem var också på plats för att berätta om våra delar i projektet. Med i projektet är även RISE och Skeby gårdar. Inför 2026 kommer projektet starta upp med Pilotgårdar främst i Norra Sverige som skall odla denna för världen helt nya gröda.
Nu är det hög tid att testa sin jord för klumprotsjuka. Här visar vi hur en korrekt provtagning skall ske. Orderformulär finns på SFOs hemsida.
☀️BRUNNBY LANTBRUKARDAGAR 2025☀️ Vi tackar alla som i sol, regn och halv storm besökt vår monter och deltagit i rapsfältvandringen under dessa två dagar! 7100 besökare under två dagar är ett rekord i sig, odlingarna var välskötta och intressanta, maten och stämningen mycket god. Vi vill tacka för ett mycket välorganiserat arrangemang!
I Mälardalen syns rapsplantor med den här symptomen. Den syns på flera platser och vi fick flera frågor om detta på Brunnby Lantbrukardagar. Det är något som heter Rapeseed Phyllody phytoplasma på engelska. Direkt översatt blir det Raps fiol fytoplasma men vi känner inte till något direkt svenskt namn i raps men namn som Gulsjuka eller Häxkvastsjuka finns i litteraturen. Det är en sjukdom som orsakas av en bakterie inom ett släkte små bakterier inom familjen Acholeplasmataceae som ansamlas i sildelarna i infekterade växters kärlsträngar och orsakar gulnande, fyllodi (förgröning) och häxkvastar. Organismerna saknar cellvägg och motsvarar sålunda mykoplasma hos djur. Ett hundratal olika insektsarter kan överföra smittämnet. Vilken insekt som spridit detta i rapsen vet vi inte men gissningsvis inte våra vanliga skadeinsekter i raps. Denna sjukdom har förekommit i både Polen och Tyskland tidigare men den uppträder sällan och sägs glömmas bort. Tack till fotograf Anders vars rådgivare skickade oss bilden och våra vänner i Tyskland som hjälpe oss på traven med att knäcka denna mystiska symptom.
Under veckan har vi deltagit i ett 3-dagarsmöte i Cambridge med den europeiska organisationen för utsädesodlare. Odlarrepresentanter från 8 länder samlades och diskuterade aktuella frågor kring utsädesodling, den nya utsädeslagstiftningen, nya CAP osv. Studiebesök hos en brittisk utsädesodlare av koriander, mangold och palsternacka samt besök på en gård som bedriver regenerativt lantbruk och pressning av rapsolja hanns också med.
Nu är det bättre läge än på länge att så raps i höst. Priset på råolja faller men rapsen står pall och till och med närmar sig €500 i skörd -25 - samtidigt faller priset på vete. Idag kostade vete €204.50 och raps €478,75. Men håll koll även på skörd 2026. Även där rör sig rapspriset €478,75 uppåt medan vetepriset €224,0 är vikande. Ser man på priserna på Matif ser det mer lovande ut med raps än vete. https://www.agritel.com/en Det är därför läge att satsa extra mycket på höstrapssådd i höst. Mycket kan förstås hända på vägen i marknaden men om man får vara lite självkritisk som svensk behöver marknadsmedvetenheten öka. Strax kommer nästa Svensk Frötidning ut till våra medlemmar och prenumeranter. Där kan man läsa om sortval men också om att testa sin jord mot klumprotsjuka. Satsa på raps för 2026.
Punktsprutning i klöver Vårt projekt som vi är med i tillsammans med HIR Skåne, ”Minimerat växtskydd med mer precision” fortsätter. Häromdagen körde vi demo i en vitklövervall med ”spotsprutan” ARA från ecorobotics. Det är en 6m bred punktspruta som används mest i grönsaksodlingar men ska fungera även i vitklöverfrövallar. Sprutan bekämpade här tistlar och skräppor vilka inte får följa med fröet. Fungerar det som tänkt kan man spara mycket tid, om man har många skräppor samt förhoppningsvis hittar den allt så alla blir bekämpade.
Frost. Vi får många frågor om vad som händer med rapsen som precis före blomning fick en rejäl frostnatt i Västragötaland, Östergötland och på Gotland. Normalt brukar rapsen resa sig upp till kvällen. Nu gjorde den inte det under lördagen inte under söndagen heller möjligen lite till kvällen. Men imorse såg det bättre ut. Raps som redan hade börjat att gå i blom såg ut att klara sig bättre precis som raps som inte var så långt utvecklad. Idag måndag kunde vi se endel bruna döda knoppar. Det blir säkert så att vi kommer se en del så kallade bomskott på huvudskottet, symtomen är lika en rapsbaggeskada. Men när det kommer regn kommer förmodligen rapsen visa på sin goda kompensationsförmåga. Samtidigt finns det många erfarenheter från tidigare år med kraftig frost både tidigare och senare som inte nödvändigtvis har gett så stor skördepåverkan. Den närmsta veckan kommer utvisa om knoppar dött i någon större omfattning men vi tror inte det är så farligt även om helgens bilder såg väldigt dramatiska ut.
Precisionsbekämpning av gräsfrövall. Igår drog SFOs del i projektet ”Mindre mängd växtskydd med mer precision igång ”. HIR Skåne flög med drönare i Tosterup gårds rödsvingelfält. Syftet är att i bilderna hitta de gräsogräs som inte ska vara i fältet, skicka styrfil till gårdens spruta för att enbart behandla de delarna där ogräsen finns. Man kan konstatera att det inte var lätt att med ögat hitta något, men där fanns lite. Kan bli en utmaning att hitta dem i drönarbilderna och sen träffa dem med sprutan! Fortsättning följer.
Tillbaka efter 3 dagar i Cambridge på GCIRCs tekniska möte. Här har avhandlats det senaste inom oljeväxtforskningen i världen. Medverkat har delegater från ett stort antal länder gjort från bland annat 🇮🇳🇨🇳🇺🇸🇨🇦🇦🇺🇩🇪🇰🇿🇫🇷🇧🇪🇸🇪🇩🇰🇵🇱🇷🇸🇨🇭🇬🇧och mer än så. Många viktiga framsteg har skett sedan GCIRC senast träffades för två år sedan. För svensk del är det särskilt intressant att få ta del av arbetet med stamvivlar i Serbien, verticillium från flera delar av världen, klumprotsjuka, rapsjordloppor och samodling. Men också frågor som rör industrin i form av både förädling och crushing. Ann-Charlotte Wallenhammar redogjorde för sin forskning på samodling i Sverige vilket kompletterades av inlägg från både 🇬🇧 och🇨🇭. GCIRC, General Council for Inovation in Rapessed and Canola, var Sverige med och bildade 1977 och Dr Gösta Andersson från Sverige blev dess förste President. På stämman som hölls i samband med konferensen valdes Albin Gunnarson till ny president att leda GCIRCs arbete under en tid av 4 år. Albin har suttit i styrelsen sedan 2015. Han efterträder Robert Wilson från Australien som innehaft posten den senaste 4-årsperioden.
