Vår rapsexpert Albin Gunnarson intervjuad av Sveriges Radio med anledning av frostskadorna i rapsen i mellansverige. Lyssna på inslaget!
I fredags fick vi extremt många samtal om raps som blivit ljus, vit, böjt sig och på andra sätt inte mådde bra. Samtal och bilder kom från ett stort område som börjar i Norge, Västergötland, Östergötland, Västmanland och slutar i Sörmland. Det handlar om frostskador. Som mest hörde vi -5 natten mellan tisdag och onsdag. Men det finns en tidsfaktor också, hur länge det var kallt. Symptomen är många, det börjar med fulländade S-formationer, blad blir vita, plantor som går av. Idag söndag ser vi också de döda blommorna. Vad händer framöver? Det finns lite olika erfarenheter. En är förlängd blomning, eller blomning som aldrig slutar. Fortsätter det att vara torrt kan det bli mycket kritiskt för plantan. I fjol hände samma sak i delar av Baltikum. Säsongen där blev sedan extremt nederbördsrik. Men låt oss hoppas på regn och i lite mindre omfattning än i Baltikum 2025. Frostskadade fält i Baltikum blommade 6 veckor i stället för normala 3-4 och skörden i drabbade fält blev ändå ganska bra. Att skadorna i Mellansverige blivit så dramatiska av lite frost som ändå händer ganska ofta beror förmodligen på den mycket torra väderleken och plantor under stress. Tunna bestånd och små plantor är mer skadade än sors kraftiga plantor. Låglänta partier är mer drabbande än höglänta något som vi försöker visa i den korta videon som vi lägger i kommentarerna.
Idag har vi deltagit i en fältkurs för rådgivare om skadegörare och naturliga fiender i höstraps. En förmiddag i fält där forskare från SLU tillsammans med Jordbruksverket bjöd in rådgivare som fick chansen att dels dyka ner praktiskt i rapsen och bedöma förekomst av insekter men också att tillsammans diskutera hur vi konkurrenskraftigt och hållbart odlar raps framöver!
ESGG -European Seed Growers Group Årets möte gick av stapeln i Nans-les-Pins i sydöstra Frankrike. I två dagar har vi diskuterat viktiga utmaningar för europeisk utsädesodling: rent utsäde fritt från invasiva ogräsarter, brist på effektiva växtskyddsmedel, EUs lagstiftning, möjligheter med NGT (nya genomiska tekniker som gensaxen) och mycket mer. Vi avslutade med en dag i fält på forskningsstation Arvalis där fokus låg på utvärdering av grödors förmåga att klara utmanande klimat. Maskinen i bild är en prototyp som utför fenotypmätningar… Deltagare från Sverige, Danmark, Finland, England, Belgien, Italien och Frankrike. Från SFO deltog Kristina Forsberg och Anneli Kihlstrand.
Prognosen lovar varmare väder och då vaknar insekterna till liv. Kom ihåg att sätta ut gulskålar i dina rapsfält för att hålla koll på förekomsten av skadegörare. Kolla blomknopparna efter rapsbaggar och bekämpa om förekomsten är över tröskelvärdet. Tröskelvärdet varierar från fält till fält beroende på tillväxten då kraftigare plantor klarar angreppen bättre.
Kanske såg ni mig i senaste Frötidningen men ville också in här och säga hej! Ida heter jag och började i tisdags jobba på SFO. Jag krokar inledningsvis arm med Gunilla för att tanka så mycket kunskap från henne som jag bara kan. Jag ser mycket fram emot att träffa alla er i olika sammanhang framöver! Vi ses!
Punktsprutning av gräsogräs Kan punktsprutning mot dessa fungera? Utmaningen är att kunna känna igen gräsogräs i gräs. I måndags gjorde vi en demo med en ARA spruta i en rörsvingelfrövall. I vändtegen på fältet fanns en del hundäxing, rajgräs, rödsvingel och losta. Sprutan gjorde många punktsprutningar men det är svår att se för ögat om bara gräsogräsen blev träffade men förhoppningsvis träffade den rätt. Fortsättning följer.
Odla lin 2026 - Denna text finns att läsa för SFOs medlemmar i kommande nummer av Svensk Frötidning. Spannmålspriserna må vara dystra och gödseln dyr, men priset på raps och lin håller sig på en hög nivå. Linpriset ligger i skörd kring 5:50 och det är 60–70 öre över raps. Lägger man därtill den halverade gödselkostnaden, och att det nu finns en UPMA inlämnad för Ally i lin, så är ändå möjligheterna goda att få till en lyckosam och framför allt lönsam linodling 2026. Finns många plus Odlingen av lin har tappat lite fart i Sverige. Men i Skåne finns Boställets lin och i Östergötland finns Forsbecks som största uppköpare. BM Agri har också ibland haft en kund utomlands till vilken man kunnat exportera linfrö. Linets fördelar är flera. Främst att det är en bra förfrukt till höstvete. Man sprider ut skördetidpunkten och man har en möjlighet att bekämpa gräsogräs både med gräsherbicider och före skörd med glyfosat. Avdödning med glyfosat kan dock vara reglerat i köpekontrakt beroende på vad för krav slutkunden ställer. Men det är just möjligheten av avdöda med glyfosat som skapar mervärdet hos lantbrukaren för att inte göra det Bättre skärbord underlättar Det går oftast bra att tröska lin utan glyfosat, sortmaterialet är tidigare och tröskorna har bättre skärbord i dag än för 30 år sedan. Annat är sig likt, nämligen kunskapen om att ha en skarp kniv och fräscha horn – det är lika viktig nu som för 30 år sedan. Ska man odla lin 2026 och har en tröska med en kniv som är några år kan det vara idé att till linet införskaffa en ny kniv. Men kom ihåg att byt tillbaka och spara på kniven tills den gamla går sönder eller till nästa lingröda. Varsamhet med MCPA Sortvalet är begränsat. Bingo kan man köpa hos Lantmännen, och Taurus hos Scandinavian Seed. Så har det varit länge. Nya sorter verkar inte dyka upp alltför ofta. Etableringen ska göras när marken fått lite värme, men i fuktig jord. Linet växer sakta i starten och är konkurrenssvagt. Ogräs ska bekämpas med 15 g Gratil och förhoppningsvis 15 g Ally 50 SX. Finns målla finns möjlighet att blanda med 0,2 MCPA. Här finns flera produktnamn, men MCPA skall ha reg.nr. 3345 eller 3236. Överdosera inte MCPA – det tar på skörden. En annan bra variant är att spruta glyfosat före sådd. Det innebär i praktiken en lite senare sådd men i varm jord, men brukar också bli bra. Kazakstan alltid ett hot Svamp går att behandla med Amistar eller Pictor Active, och i försök har strobiluriner gett mycket goda skördeökningar vilka inte har förskjutit mognaden framåt på något problematiskt sätt. Men en liten passus är på sin plats: om året blir sent så avstå från svampbehandling. Linodling kräver i princip lagringsmöjlighet och vi rekommenderar starkt att odla lin på kontrakt. Vi står nämligen inte ensamma med dåliga spannmålspriser och höga gödsel- och linpriser. Vi måste räkna med att kazakerna, som punkterat marknaden så många gånger tidigare, kan göra det igen, för de ser så klart också den gynnsamma prisbilden. Därför är rekommendationen att skriva ett fastpriskontrakt tidigt på dagens nivåer. Det kan förstås vara fel, men linmarknaden är begränsad och en kazak mer eller mindre kan snabbt göra stor skillnad på priset.
Aktuella resultat från fröförsöken. Vi kommer att ha ett teamsmöte om de senaste fröförsöken kl 12 idag. Har ni inte anmält er och vill vara med finns länken här:
Nytt UPMA för Mospilan i klöverfröodlingarna. I våras fick Mospilan SG nytt registreringsnummer. UPMA som följde med det gamla numret försvann då. Häromdagen kom ett nytt godkännade så vi även fortsättningsvis kan bekämpa klöverspetsvivlarna i klöverfröodlingarna. Nya numret har reg nr 6028 och vi får lov att använda 0,2 kg/ha en gång och vartannat år på fältet.
SFO höll sin årsstämma i Stockholm den 20 januari 2026. Föreningens ordförande Kristina Forsberg inledde med en kort resumé över odlingsåret 2025. För att ge extra fokus på våroljeväxterna kommer det i år 2026 arrangeras en Vårrapsmästartävling. Tävlingsfältet kommer att vara på Torsta gård utanför Kumla. Den svenska fröarealen ligger kring 15 000 hektar. Målsättningen är att odla det som efterfrågas, men ekonomin i odlingen behöver stärkas. Fröpriset måste täcka odlarens kostnader, men även risken som finns med en fröodling. Kristina Forsberg omvaldes som föreningens ordförande. Efter stämman informerade Albin Gunnarson, SFO, om föreningens internationella rapsnätverk och för att få en ögonblicksbild av hur kriget påverkar odlarna i Ukraina kopplades en ukrainsk kontakt, Roman Grynyshyn upp via länk.
Vi avrundade projekt Lönsam Fröodling med en fröodlingskonferens i Stockholm den 19 januari. Resultat från försök som ingått i projektet redovisades. Dagen innehöll också kunniga föredragshållare från Danmark och USA som gav ett internationellt perspektiv på fröodling. Birte Boelt från Aarhus Universitet inriktade sig på hur man i Danmark tänker kring framtida ogräsbekämpning i frövallarna och Nicole Anderson, forskare och fröodlingsexpert från Oregon State University som numera arbetar som forskare på Nibio i Norge gav ett intressant föredrag om fröodling i Oregon.
